Första snoken på fyra månader

Igår när jag var ute och cyklade, för ovanlighetens skull, bilen står ju på verkstad. Jag tog en tur ut till Hammarsjön, vid Snokleden för att se om jag kunde få syn på någon snok. När jag gått ungefär halva sträckan fick jag syn på den första snoken på fyra månader! Fyra långa månader. Jag har visserligen sett ett par stycken som hastigast, men denna fick jag tag på. Jag smög försiktigt bakom den och utan att den hann att reagera hade jag den. 🙂

Det var, vad jag tror, en ung hane som var par, tre år gammal. Hanarna är mycket mindre och smäckrare än vad honorna är, och mer räddhågsna av sig. De spelar ofta döda, men den här gjorde det bara ett par gånger, och jag kunde lätt “väcka” den till liv genom att lyfta upp huvudet försiktigt, som den gömt under sin kropp.

Just att spela döda är ett av två försvar som snokarna har. Det andra är at släpa ut ett mycket illaluktande sekret från en körtel. Platsen där jag fann snoken låg precis mittemot en bänk där två kvinnor satt. När jag fånar en snok bruka jag genast släppa den på cykelvägen för att inte få det illaluktande sekretet på mig. Kvinnorna som att på bänken blev en aning rädda, men jag lugnade dem snabbt.

Jag fick även den ena av dem att ta foto på mig med snoken, jag har inte många sådana foton, av naturliga skäl, svårt att ta foto på sig själv. 😆 Just på sommarmånaderna är det väldigt svårt att få syn på någon snok vid Snokleden. De sprider sig över ett stort område, och flera av dem simmar ut till ön, Kvinneholme och stannar där hela sommaren.

Så jag blev väldigt glad igår när jag fick tag på en av dessa fina djur. 🙂

English

Jag hållande en snok, ett av få foton med mig med en snok. 🙂
Naturligtvis sträckte den ut tungan åt mig, det gör alla snokar. 🙂
Snoken, som jag tror är en hane, var omkring 80 cm lång
Den lugnade sig snabbt och lät mig ta foton på den.
När jag la ner den en gång så vände den magen uppåt. Ville den bli kittlad? 😀
Här ligger han och väntar på att jag ska försvinna.
Visst är den fin? 🙂
En av få gånger den spelade död. Det är nästan bara hanarna som gör det.
Här släppte jag den fina snoken ut till friheten igen.
Klicka på bilderna för att se dem i större format. Besök gärna vårt stora fotogalleri, länk finns i menyn - Click on the images to see a larger view. Please visit our large photo gallery, link is in the menu.
Share this

17 Responses to Första snoken på fyra månader

  1. Det måste vara roligt att kunna umgås så nära med snokarna. Fina bilder. På bilden med dig ser man att snoken är mindre än man kan tro av de andra bilderna.

    • Tack 🙂 Den har visserligen slingrat sig när jag höll den, men den är omkring 80 cm. hanarna blir nog inte längre än cirka en meter, medans honorna kan bli två meter långa!

  2. Som vanligt fantastiska snokbilder, förstår din lycka att de äntligen är tillbaka. det kan vara jobbigt att leva med abstinensen.

    • Tack Roffe. 🙂 Det är sant som du säger, man får abstinens. 😀 Jag brukar titta på gamla bilder jag tagit av snokar och då saknar jag dem väldigt mycket.

  3. Fina bilder men ryser nästan lite bara av att se dom… Även om jag vet att de är ofarliga. 🙂

  4. Saknade dina snokbilder och funderade för ett tag sedan varför du inte fotade dem. Nu är ordningen återställd 😀 Härliga bilder som vanligt! Snällt att en av kvinnorna tog en bild på dig och snoken.

  5. Brilliant pictures of the snake faking death, John! I hope the two ladies recognized your expert skills as a snake handler?

  6. Väldigt fin snok. Är det hanarna som är mest svarta och honorna mera grå? Vi såg en jättelång snok en gång ringlandes uppe på ett berg. Den var lite mer grå, men lång och sådär rinnande ringlande, så det var inte en huggorm.

    • Nej, de har olika färger, men här är de flesta svarta, förutom när de ska ömsa skinn. Huggormar blir inte längre än runt 60 cm, men kan förväxlas med snok då det finns helsvarta huggormar, och de kan även leva tillsammans.

      • Tack! Här är det mest snokarna som syns. Huggormarna ser vi mer sällan, men de finns här också.

        • Jag har inte sett en huggorm sedan 1989, och du ska veta, jag har letat! Timmar, dagar, kört otaliga mil. 🙂 Men man ska ha turen att den är framme. En sak är säker, har du sett en huggorm på en plats kan du vara säker på att den är kvar, de har revir.

          • Så bra att veta. I skärgården brukar det vara gott om orm, men jag har inte sett huggorm på länge. Men de kryper ofta undan väldigt tidigt när de känner att de blir störda upplever jag. Såg en i skogen för några år sedan. En typisk zickzackig i mellanstorlek.

  7. Vackert fotat på snokarna som du brukar! Jag såg den största snoken jag nånsin sett häromdagen när jag var ute i skogen med hunden…hade jag kameran med mig ….neeeej!!!

    • Tack Annica. 🙂 Ja. det brukar vara på det viset, såklart att det dyker upp något när man inte har kameran med sig… Har du någon liten sjö eller liknande i närheten kan du räkna med att se fler snokar. 🙂