• Välkomna till FotoBloggarna

    Välkomna till FotoBloggarna

    Vi är som vi heter, en blogg som sysslar med fotografering som är vårt största intresse. Vad vi fotograferar är allt som faller oss in, men det är mycket natur och gamla byggnader.

    We are who we are called, a blog dealing with photography which is our largest
    interest. What we photograph are all that occur to us, but it’s very nature and old buildings.

    Kommentera gärna! Feel free to comment!

    Fotobloggarna

     

     

    Tryck på bilderna i inläggen för att se dem i större format.

    Press images in posts to see them in larger size.

    English

     

    Klicka på bilderna för att se dem i större format! Besök gärna vårt stora fotogalleri. Länk finns i menyn.

  • En annan sida av Hammarsjön

    När jag brukar skriva om Hammarsjön i olika sammanhang, har det mest varit på sidan där Snokleden ligger. Igår tog jag och Jenny en tur ut till en annan sida av Hammarsjön. Det är en liten vik på vägen till där sjön återgår till att bli Helge å. Det är innan den rinner ut i Östersjön.

    Vad platsen heter vet jag faktiskt inte, men den ligger närmare Rinkaby än vad den ligger Viby, några kilometer från Snokleden. Jag har varit där en gång förr, tror det var ett eller två år sedan. Jag har Googlat, men inte kunnat se platsen vi var vid. Man fick iallafall köra på en grusväg, sedan kom man ut till en stor äng. Jag kunde köra en bra bit in på ängen, tack vare att Volvo XC70 har högre markfrigång än vad min gamla Volvo V70 hade.

    Platsen är helt underbar, med vidsträckta ängar, och viken var helt underbar vacker, med träd vid sjökanten och stenar i vattnet. Det första min blick hamnade på var vyn från det första fotot. Sedan såg jag ett gammalt träd som stod ensligt på ängen, tyckte det var så vackert. När jag fotade det upptäckte jag att det satt en fågel på det. Jag gick närmare, var kanske tio meter ifrån när jag fotade. Det var en kråka, och den såg mig också och flög sin väg.

    Jag tyckte de var märkligt att det inte gick några kor och betade på ängen, men när jag fotade trädet såg jag dem på lågt avstånd. De byter plats när de betat av ängarna. Där var också ett elstängsel man behövde komma över för att komma till sjön, men det  ar ingen ström påslagen.

    Nästa gång ska jag besöka en annan sida av Hammarsjön, men inte denna, det blir en annan. 🙂  Men jag ska köra dit och se om GPS´n säger vad platsen heter.

    English

    Det första jag såg när jag klev av bilen mitt på den stora ängen. Man kan tro att träden som står på rad är planterade, men det är de inte.
    Detta gamla trädet tycker jag är så vackert.
    Jag upptäckte en kråka när jag fotade trädet. Den upptävkte mig också och flög iväg. 🙂
    Viken vid Hammarsjön.
    Hammarsjön är en slättsjö med cirka en meters medeldjup, så stenarna ser nog större ut än vad de är. Men det ser mysigt ut. 🙂
    Vidsträckta ängar och Hammarsjön.
    Det var stora vidsträckta ängar, men jag såg inga djur som betade.
    Jag var tvungen att ta ett foto till på detta trädet. Tycker det är så vackert. Det stod ensligt.
    Klicka på bilderna för att se dem i större format! Besök gärna vårt stora fotogalleri. Länk finns i menyn.

  • Månadens andra snok

    Idag var jag och en kompis på en liten tur. Vi började med Hammarsjön vid Snokleden. Jenny, min kompis har en schäferhund och vi skulle gå till hundbadet som ligger i andra änden av Snokleden. Perfekt för mig, då kunde jag titta efter snokar på vägen dit. Och månadens andra snok fann jag. 🙂 Problemet var bara att Jenny är väldigt orm rädd, jag får väl försöka bota den någon gång. 😆

    Hon gick en bit före mig. och på ett ställe där jag vet att det finns snok, stannade jag till och tittade en bit ut. Precis vid mina fötter ringlade en stor orm iväg snabbt ner i vassen som ligger precis vid sjökanten. Jag gick ner och titta lite snabbt om jag såg den, men icke. På vägen upp såg jag en liten hane, och snabbt fick jag tag på den. Jag la den på cykelvägen som jag brukar, så att den får släppa ut sitt illaluktande sekret där.

    Hanen var kanske 2-3 år, hanarna är mycket mindre än vad honorna är, som kan bli upp till två meter långa, hanarna blir omkring 80 cm. En annan sak som också skiljer dem åt, har jag lagt märke till, är att hanarna är mer rädda av sig och spelar ofta döda. Honorna däremot är mer kaxiga, och det är inte ovanligt att höra dem väsa högt för att de är irriterade. Men ingen snok har gjort något utfall mot mig. Jag brukar hålla dem och klappa på dem en stund, och då lugnar de sig mycket. Jag tror inte att människan luktar rovdjur.

    Men det är vilda djur, såklart att de inte vill att man håller dem. Den här lilla hanen spelade död ett, par tre gånger. Men tog sitt förnuft till fånga och lugnade sig. Me när jag släppte den på marken försökte den smita åt alla håll, tur de inte är så snabba på grus. 🙂

    Till sist låg den stilla och tittade på mig, så jag kunde lägga mig på mage och fota den.

    Längst ner finns ett bildspel med flera foton på den fina ormen.

    English

    Snoken räcker utsin tunga, vilket den gör ofta, Deras luktorgan sitter där.
    Den var ovanlit lugn, detta fotot tog jag bara ett par minuter efter att jag fångat den.
    Den låg säkert och tänkte på åt vilket håll den skulle smita. 🙂
    Här tog jag upp den, genast spelade den död.
    Jag släppte ner den på marken, den rullade ihop sig och spelade återigen död.
    Den här lilla munnen kan svälja bytesdjur flera gånger större än vad munnen är!
    Efter lite ”jagande” jag fick springa runt och stanna framför flyktvägen lugnade den sig.

    Bildspel på alla bilder av ormen (10). Håll muspekaren över foto för att pausa.

    Klicka på bilderna för att se dem i större format! Besök gärna vårt stora fotogalleri. Länk finns i menyn.
  • Karlshamn mer än Östersjöfestivalen

    Karlshamn var från början en dansk utskeppningshamn som hette Bodekulll. Men efter att Blekinge blivit svenskt, så gav Kung Karl X Gustav order om att anlägga en stad. Han gav också order om att anlägga en flottbas här, med tanke på platsens utmärkta läge vid Östersjön. Staden växte, men levde i skuggan av den större staden, Karlskrona, som låg 60-70 km från Karlshamn. Efter freden i Roskilde 1658 gjorde danskarna flera försök att återta den förlorade marken.

    Både Skåne, Blekinge och Halland anföll de. Skåne som låg närmast Danmark var relativt lätt för danskarna att inta, förutom Malmö. Sverige låg även i andra krig i andra krig på den tiden.

    Detta drabbade Karlshamn svårt. Under tiden oktober 1676 till mars 1677 hölls Karlshamn besatt och staden brändes ner 1678 av danskarna. 1710 kom danskarna tillbaka och brände åter ner staden. Inte nog med det. När pesten härjade i Blekinge 1710-1711, dog ungefär hälften av invånarna.

    1763 lades 4 kvarter i aska och 1790 härjades 20 boningshus och kyrkans klockstapel av eld. Men detta var inget anfall av danskar, utan en ”vanlig” eldsvåda. Jag har varit i Karlshamn ett otal gånger. I min tonår var jag där mest hela tiden. Men de enda gånger jag tagit foton i Karlshamn har varit på Östersjöfestivalen. Jag tog iallafall ett par foto på den klassiska ölhallen som finns vid hamnen. 🙂

    English

    Ölhallen i Karlshamn.Vilken invånare känner inte till den?
    Ölhallen fyller snart 100 år!
    En gammal välhållen träbåt. Säkert minst 50-60 år gammal.
    Klicka på bilderna för att se dem i större format! Besök gärna vårt stora fotogalleri. Länk finns i menyn.
  • En augustidag på Hercules dammar

    Igår fick jag ju tillbaka min bil, och det första jag gjorde var att köra ut till Hercules dammar där jag inte varit på cirka tre veckor. Stigen var nästan igenväxt, så särskilt mycket folk har inte varit där. När jag tittade ut över den stora dammen, så var den enda fågel jag såg en ensam knölsvan. Inte ens en skäggdopping som trivs i dammarna såg jag. Nu är det snart höst och de flesta flyttfåglarna har lämnat Sverige, lite vemodigt.

    Detta året har varit ett av de sämsta åren, både för vädret, och för djurlivet. Jag har till exempel inte lyckats fota en hackspett. De jag har sett har varit nästan helt dolda uppe i träden. Även trollsländorna var borta, det är ju fortfarande sommar, och de brukar flyga omkring till september-oktober. Det enda jag såg var några små flicksländor flyga omkring i gräset.

    När jag hade gått ett par hundra meter slog jag en blick mot svanen, nu var det plötsligt två stycken! Den andre hade säkert varit inne i vassen. Det är säkert ett par, knölsvanar håller ihop hela livet och häckar på samma plats varje år. En höjdpunkt var när jag lyckades fotografera två olika arter fjärilar. Jag har kollat noga i min fjärils-bok, och tror jag har funnit rätt namn. Jag är även med en Facebookgrupp, där jag frågat, men inte fått svar.

    English

    Det första jag såg var en ensam knölsvan på andra sidan av dammen.
    Efter att ha gått ett par hundra meter var det plötsligt två stycken! 🙂
    Här kurar kärleksparet ihop tillsammans. 🙂
    Blåvinge fjäril. Vilken art vet jag inte. Det finns 20 arter med blåvingar där ett tiotal är snarlika. Enligt expertis kan man se det på undersidan av fjärilen, men det är inte lätt att fotografera där. 🙂
    Blåvinge fjäril. Läs fakta på fotot ovan.
    Slåttergräsfjäril.
    Slåttergräsfjäril.
    Klicka på bilderna för att se dem i större format! Besök gärna vårt stora fotogalleri. Länk finns i menyn.
  • En eftermiddag på Karpalundsdammarna

    Idag har jag äntligen fått tillbaka min bil, efter 1,5 vecka på bilverkstad. Enligt mekanikern som äger verkstaden ska den nu fungera. 🙂 Problemet var en packbox vid turbon, som såklart sitter bakom motorn, inte lätt att byta. Det första jag gjorde var att köra ut till Hercules dammarna, de fotona är inte klara, har ett par fjärilar jag vill ha identifierade.

    Jag har visserligen en fjärils-bok, och tror att jag hittade dem, men vill vara 100% säker. På Karpalundsdammarna var det lugnt, bara en massa gräsänder som åt. De stod på huvudet längre tid an de var uppe och andades. 😆 Det ser faktiskt rätt kul  ut att se en massa gräsandsrumpor sticka upp ifrån vattnet. Dammen är inte djup, hur djup vet jag inte, men även svanar kan äta där, och de kan inte dyka.

    Vi är i mitten av augusti, och djurlivet börjar redan att minska dramatiskt. Jag har varken fotat ekorre, hackspett, ja en massa med fåglar som brukar visa sig. Jg var en tur till storkbona, och även de har lämnat oss för varmare länder. Men ett par stannar året runt, det är det äldsta paret som har det största boet. Så jag hoppas att få träffa på dem ibland.

    En besvikelse var gömslet på den första dammen. De rensade framför efter att jag påtalat det både på deras Facebooksida, och även ringt kommunen. Då var de ute och röjde, men långt ifrån vad som behövs. Några foton blev det iallafall. 🙂

    English

    Sista bilden först. Jag glömde att fota dammen när jag kom. 🙂

    Naturligtvis kom svanarna fram när jag hade gått. Gömmer de sig för mig? 🙂
    Gräsänderna står på huvudet och äter. 🙂
    Gräsänderna står på huvudet och äter. 🙂
    En geting landade på vassen strax utanför gömslet. Trodde de var rädda för vatten. Kan de egentligen simma?
    Den här utsikten har man i Karpalundsdammarnas gömsle. Det finns fyra lucker man kan se från. Kommunen bryr sig inte!

    På tillbakavägen var jag tvungen att fotografera mina favoritträd på Karpalund, De är visserligen döda och tappat barken, men har sin charm, tycker jag.

    Gamla döda träd som jahg tycker är rätt tjusiga. 🙂
    Röd vallmo. De är så vackra med sin intensiva röda färg.
    Klicka på bilderna för att se dem i större format! Besök gärna vårt stora fotogalleri. Länk finns i menyn.